Nästan allting som ansetts varit macho och positivt förlöjligas idag. Allt eftersom skalar vi bort identiteten av vad det innebär att vara en man och manlig genom att ifrågasätta vad som är manligt. Visserligen gör vi samma sak med kvinnligt, men just i det här inlägget tänker jag hålla med kort och till mannens identitet.

I dagens samhälle där vi skalar bort mer och mer av den manliga identiteten blir en naturlig följd en slags förvirring. Man vet inte längre hur en man ska vara och för generationen som växer upp kan detta skapa väldigt mycket osäkerhet, för det är fortfarande inte riktigt acceptabelt att gå över gränsen till det kvinnliga om man är en man. Visserligen kan man se mycket positivt av detta bortskalande och isärplockande, men det känns som att i detta arbete, för jämnställdhetens skull, har vi glömt bort att ersätta den förlegade bilden av vad en man är med en ny, modern bild av hur en man bör vara. 

Frihet i all ära, men som en individ som växer upp behöver man någon form av förebild eller mål att sikta mot. Något att använda som en vägledning, något att falla tillbaka på när man känner sig otrygg och inte riktigt har självkänslan nog att stå för det man kanske egentligen känner, tänker och vill göra. 

Utan denna förebild famlar man i mörkret efter något, vad som helst, att använda som en slags riktlinje. Jag tycker därför det skulle vara bra om man började diskutera vänner emellan om hur denna riktlinje, det nya idealet bör se ut. När man är osäker vad ska man sträva efter? Kan man skapa en idealbild som faktiskt känns som manlig för den generation av killar som växer upp? Sudda ut gränserna för manligt/kvinnligt långsamt tills det bara finns en enda gemensam idealbild att identifiera sig mot?

Jag hoppas att det är ett mål som går att nå, men jag tror också att under processen mot det målet behöver killar som tjejer någon form av idealbild att gå mot under tiden. Vi kan på pappret säga väldigt mycket om orättvisor som finns i samhället, men sanningen är att det går långsamt att åtgärda dessa och att det effektivast sker generation för generation. Långsamt men säkert.

Vi kan inte göra världen perfekt på en gång, men varje dag kan vi arbeta för att komma lite närmare på olika sätt genom att arbeta med oss själva och vår omedelbara omgivning. Vi har börjat bli mer miljömedvetna, men det är fortfarande ett långsamt arbete att förbättra isolering, effektivisera belysning och få fler att åka kollektivt istället för enskilda bilar eller ta cykeln istället för bilen. 

Att prata om förändring är lätt, att faktiskt genomföra är svårt.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Har relativt nyligen hamnat i lite olika diskussioner och fått mig en del tankeställare gällande just dessa tre områden. Första tankeställaren jag haft gäller straff. Frågan är kanske främst syftet med att sätta folk i fängelset och tiden dom sitter ...

Många av dessa tankar väcktes redan tidigare den här månaden under femcon, men jag har låtit de ligga och gro ett tag för att fundera ordentligt på dom.    Feminism. Det var först på femcon som jag hörde någon ta upp om att feminism inte bara ska...

Det är knappast någon hemlighet att jag tycker om att läsa serietidningar och prenumerar på både Pondus och Herman Hedning. Men en dag när jag läste Kollektivet tänkte jag på hur situationen mellan Mounir och hans kollega (vi kallar henne Sara i bris...

Det är knappast okänt att mediabevakning har en väldigt stor effekt på vad vi tror och tycker. Aktionen Occupy wall street fortsätter, men media har tystnat om det och därför tror många att det inte längre sker. Rapportering av bilolyckor och mord få...

Har tänkt hålla det här inlägget kort, får se om jag lyckas. Har tänkt till och från om just det här med bildbevis, hur det verkligen tappat allt värde som pålitligt bevis. Nu för tiden kan i stort sett vem som helst lära sig att hantera bildred...