Såg den här videon genom en vän på facebook:

https://www.facebook.com/photo.php?v=10151134598423172

Tycker att hon är riktigt stark som vågar lägga upp den och förstår hennes val att använda lappar istället för att säga det verbalt. Historian hon berättar är hemsk men är inte exakt vad jag tänkt skriva om här.

Det är den sista lappen hon håller upp som ledde mig till att börja skriva här, det är något som jag personligen brukar klassa som användbar lögn. "Det som inte dödar mig gör mig starkare". Det finns viss sanning i det medger jag, men i överlag är det en användbar lögn som används för att kunna hantera något jobbigt eller hemskt som man själv varit med om. Jag själv har använt mig av den bland ett antal användbara lögner, och det mest intressanta är att även om jag vet/klassar det som lögner så använder jag mig ändå av dom. 

Likt hur man ibland tänker/känner på ett sätt fastän man vet att det inte är så. Även om man vet att det är en lögn kan man inte undvika att bli påverkad av den.

Men hur ska man kunna hantera något hemskt som skett utan dessa lögner? Om allt du kan tänka är "händelsen har förstört mitt liv utan att jag fått något av det"? Det är inte hållbart, så därför tror jag att just lögnen "det som inte dödar det härdar" är vanlig just för att den ger hemska upplevelser en mening. Jag har en vän som växte upp under sämre förhållanden som hade utvecklat tankesättet att ifall det inte vore för allt det hemska skulle hen idag varit en svag och dålig individ, att om man haft en barndom utan problem blir man svag. Inte exakt så, men mycket åt det hållet. Den här diskussionen skedde för många år sedan och är det äldsta exemplet jag kommer ihåg då jag tänkte "så det är lögnen hen lever i".

Men samtidigt tror jag att jag har använt, eller använder mig, av liknande lögner. Det är i våra mörka stunder då vi är nära botten som vi behöver lögnerna som mest, för att kunna ta oss upp igen. Sedan finns också mantran som jag inte riktigt vet hur jag ska klassa annat än att de är mantran. De syftar till att ändra vårt tankesätt från negativt till positivt. De kan vara lögner, men behöver inte vara det. 

I slutändan är lögner något vi alla använder oss av av olika skäl, i olika stor utsträckning och i olika sammanhang. Som tur är spelar det inte heller någon större roll att vi vet om att det är en lögn, det kan ändå trösta oss.

Jag vet att det kan verka lite elakt att kalla det för lögner, men i det här sammanhanget ska ordet lögn inte tas så hårt. Personen man ljuger för är trots allt sig själv och inte någon annan. Det är lite som att man i skolan lär ut lögner till eleverna, för att man bara har två gener för ögonfärg är en lögn. Faktum är att många fler gener är inblandade, men vi behöver inte veta alla dessa komplexa detaljer utan det räcker med den förenklade lögnen. Sedan bygger man vidare på den för att komma närmare sanningen, så långt den är funnen åtminstone.

Sedan finns det ett alternativ till lögnerna, eller möjligen en speciell sort beroende på din personliga syn på det hela: Religion. Detta ger människor en helt annan kraft att dra åt sig från, kan skänka folk en trygghetskänsla och ge det hela en blind tro av mening. Det finns tydliga studier som visar detta, att människor med en stark livsåskådning (behöver dock inte vara religion) har det lättare att hantera kriser och traumatiska upplevelser. Jag vet inte hur siffrorna skulle se ut, men jag skulle våga mig på att gissa att de som har starkare livsåskådning tenderar att vara de religiösa.

Tron på att en övernaturig makt bestämt att det här ska hända en av något gudomligt skäl kan nog skänka stora mängder tröst och hjälpa en att ta sig upp från bottnen igen. Dikten "fotspår i sanden" är ett exempel på detta. Om jag skulle leva i tron att det var såhär skulle det skänka mig en stor känsla av trygghet. Men nu gör jag inte det vilket innebär att jag istället får vända mig till lögner och en alternativ/ateistisk variant av livsåskådning. Men jag förstår verkligen varför folk väljer att tro och har ibland önskat att jag själv hade kunnat göra detsamma. Men iom att jag känner mig olustig från att bara vara med på gudstjänster samt har svårt att tro på "hela fadderullan" så är det nog inget för mig oavsett vad jag vill emellanåt.

Jag tror att en av mina stora lögner jag lever i är att människor i överlag är goda men videoklipp som det i början av det här inlägget påminner mig konstant om att det inte är fallet. Visserligen är jag i huvudsak en realist, men ändock. Jag vill tro på att människor i överlag är goda och inte vill andra ont även om jag konstant blir motbevisad.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Har relativt nyligen hamnat i lite olika diskussioner och fått mig en del tankeställare gällande just dessa tre områden. Första tankeställaren jag haft gäller straff. Frågan är kanske främst syftet med att sätta folk i fängelset och tiden dom sitter ...

Många av dessa tankar väcktes redan tidigare den här månaden under femcon, men jag har låtit de ligga och gro ett tag för att fundera ordentligt på dom.    Feminism. Det var först på femcon som jag hörde någon ta upp om att feminism inte bara ska...

Nästan allting som ansetts varit macho och positivt förlöjligas idag. Allt eftersom skalar vi bort identiteten av vad det innebär att vara en man och manlig genom att ifrågasätta vad som är manligt. Visserligen gör vi samma sak med kvinnligt, men jus...

Det är knappast någon hemlighet att jag tycker om att läsa serietidningar och prenumerar på både Pondus och Herman Hedning. Men en dag när jag läste Kollektivet tänkte jag på hur situationen mellan Mounir och hans kollega (vi kallar henne Sara i bris...

Det är knappast okänt att mediabevakning har en väldigt stor effekt på vad vi tror och tycker. Aktionen Occupy wall street fortsätter, men media har tystnat om det och därför tror många att det inte längre sker. Rapportering av bilolyckor och mord få...